emilinlov

Valpen min

Valpen Ringo biter på en pinne på gräsmattan i sitt nya hem.

Jag har skaffat en hund. En vacker liten storpudelvalp vid namn Ringo. I mitt huvud spelas om och om igen “valpen min tycker om att ha skoj, man får ha tålamod oj oj oj”. Måste finnas en del av er som hör melodin när ni läser texten. Själv skulle jag vilja påstå att melodin är en bättre förberedelse för valpägandet än allt jag läst hittills.

Valpen Ringo biter på en pinne på gräsmattan i sitt nya hem.
Valpen Ringo biter på en pinne på gräsmattan i sitt nya hem.

Valpen min … är en barnlåt med text och musik av Gullan Bornemark. Enligt wikipedia släppt 1977 i albumet Smått å gott. Låtens egentliga titel är “Skojiga valpen”.

Som så många andra så använder jag mig först av google när jag undrar något men jag har också läst ett gäng böcker lånade på biblioteket. Ni vet sådana där fysiska ting som man måste bläddra i för att komma vidare. Som inte kommer med möjlighet att highlighta eller spara tid för ljudspår. Om jag vill komma ihåg något måste jag helt enkelt lita på mitt minne, läsa boken igen eller föra anteckningar.

Att internalisera kunskap

Jag tycker om att skriva för hand, gärna med flera olika färger och i anteckningsböcker som är vackra med bekvämt papper. Eller med såna där prickar ni vet som blev stort som bara den när bullet journaling blev en hit. Men jag tycker precis lika mycket om att skapa excell eller worddokument för att jobba med rubriker i fina flöden eller skapa små makron (eller vad det heter) för att automatisera olika kopplingar jag vill göra. Med hjälp av datorn kommer jag helt enkelt snabbare längre och mer på djupet än när jag skriver manuellt. Även om det sällan är fel med en gigantisk mindmap på en lagom stor vägg i hemmet så är det inte alltid lika tilltalande för resten av familjemedlemmarna. Och när jag tröttnat på den så vet jag inte riktigt var jag ska göra av den och jag nänns inte slänga den.

Alla sätt har sina för och nackdelar men oavsett metod så får det mig att minnas bättre och internalisera nya kunskaper på ett djupare plan än när jag bara skummar igenom och sedan går vidare. Nu är det dags att testa bloggandet som läro-, minnes- och utvecklingsform. Allra bäst tänker jag att det skulle fungera om det går att få igång lite interaktion med er som läser detta. Tänk vilken win-win, ni hjälper mig att lära och jag delar med mig av vinster och förluster i vardagen så att någon av er kanske slipper göra samma misstag som jag. Och skulle någon känna för att dela med sig av sina egna erfarenheter så är jag naturligtvis glad för det.

Precis som jag fungerar bäst med en blandning av olika metoder för inlärning tänker jag att Ringos inlärning kommer fungera på liknande vis. Vissa saker behöver jag att han internaliserar totalt, exempelvis att han behöver lära sig att leva tillsammans med familjens andra djur. Jag är 100% på att det är fullt möjligt. Jag är också 100% på att det inte kommer löpa helt friktionsfritt. Vad gäller att komma när jag kallar, vara lugn när jag behöver det och gilla pälsvård är också saker jag tänker är väldigt viktiga. Hur jag ska träna in de olika momenten, varav ovan nämnda redan är påbörjade är en del av vad jag har för avsikt att skriva om i denna blogg.

Leave a comment