Jag heter Sandra. Jag är socionom, undersköterska, chef och en människa som har väldigt svårt att låta bli att fundera över hur saker egentligen fungerar.

Det kan handla om varför en medarbetare inte hittar den rutin hon behöver, trots att organisationen är full av dokument. Varför en förändring som verkade alldeles självklar aldrig blev en del av vardagen. Hur en chef skapar trygghet utan att ta över människors eget omdöme. Eller varför lösningen på ett problem ibland råkar skapa tre nya.

Det kan också handla om varför räkorna byter färg, hur många gånger en valp kan resa sig under en övning i att sitta kvar eller hur mitt tilltänkta vaktelpalats förvandlades till en avancerad klätterställning för råttor.

För mig är steget mellan dessa världar inte särskilt långt.

Jag tycker om att förstå system – både de vi bygger och de som växer fram av sig själva. Jag vill veta vad som påverkar vad, var något börjar gå snett och vilka förutsättningar som behöver förändras för att helheten ska fungera bättre. Det gäller i en organisation, i en damm, i en trädgård och i relationen mellan människor.

Systematik, ledarskap och omsorg

Jag har arbetat inom vård och omsorg under många år, först nära människorna som behövde stödet och senare som chef. Det har gett mig en stark respekt för avståndet mellan hur en verksamhet ser ut i ett dokument och hur den faktiskt fungerar en vanlig tisdag när tiden är knapp, flera behov konkurrerar och verkligheten inte följer planen.

Jag tror på ordning, men inte på ordning för ordningens egen skull.

God struktur ska göra det lättare att handla klokt. Information ska gå att hitta när den behövs. Ansvar ska vara begripligt. Rutiner ska ge stöd utan att låtsas att alla situationer är likadana. Och den människa som berörs får aldrig försvinna bakom organisationens behov av att sortera, mäta och kontrollera.

Det är ungefär där jag befinner mig som mest hemma: i mötet mellan människan och systemet.

Här finns också Ringo, vaktlarna och allt som inte gick enligt plan

Den här bloggen kommer inte bara handla om arbete.

Här finns Ringo, min storpudel, som förhoppningsvis en dag kan arbeta tillsammans med mig i sammanhang där hans närvaro gör någon annans tillvaro lite tryggare eller lättare. Fram till dess ägnar han sig åt att utbilda mig i tålamod, tajming och hur snabbt en plan kan förlora all betydelse.

Här finns också höns, vaktlar, fiskar, räkor, dammar, odling och byggprojekt som ibland blir precis som jag tänkt. Andra gånger blir vattnet grönt, råttorna smartare och den tillfälliga lösningen betydligt mer permanent än planerat.

Jag kommer skriva om båda delarna.

Jag är inte särskilt intresserad av berättelser där någon alltid har förstått rätt, valt rätt och därefter lyckats på första försöket. Så ser varken arbetslivet eller resten av livet ut. Men jag tror inte heller att det framför allt är genom våra misslyckanden vi utvecklas.

Jag tror att människor lär sig mer av att lyckas. När vi får rätt stöd, rimliga förutsättningar och möjlighet att använda våra förmågor händer något med både kunnandet och tilliten till den egna kapaciteten. En framgång skapar ofta förutsättningar för nästa. Därför intresserar jag mig inte bara för vad som gick fel, utan minst lika mycket för vad som gjorde det möjligt för en människa, en grupp eller en verksamhet att lyckas.

Misstagen får finnas här för att de också är en del av verkligheten. Men målet är inte att bli skickligare på att misslyckas. Målet är att skapa förutsättningar för människor att blomstra, utvecklas och använda mer av sin potential.

Det här håller på att bli något

Jag använder bloggen för att tänka, skriva och samla det jag lär mig. Men också för att långsamt bygga en framtid där jag får arbeta ännu mer med sådant jag är bra på och tycker är viktigt.

Jag intresserar mig särskilt för verksamheter där kunskapen finns men har blivit svår att använda. Där rutinerna är många men vägen till rätt svar är oklar. Där människor vill göra ett gott arbete men hindras av otydlighet, dubbla system eller processer som inte riktigt håller ihop.

Det är den sortens problem jag gärna går på djupet i: förstå först, sortera sedan och bygga något som fungerar även efter att den första entusiasmen har lagt sig.

Om du arbetar i en sådan verksamhet och känner igen dig får du gärna följa med här. Kanske räcker det att något jag skriver sätter ord på ett problem du redan anat.

Och kanske får vi så småningom anledning att prata med varandra.